Joni Mitchell: Archives vol 2 – The Reprise years, 1968-1971 (Rhino/Warner, 2021)

Det är osannolikt att den 78-åriga och av svåra sjukdomar märkta Joni Mitchell skulle släppa nytt material. Ännu mer osannolikt är att hon skulle ge några…

Festen på Gärdet (Silence/Border, 1971/2021)

”Festen på Gärdet” här till de vinyler från proggtiden som idag betingar höga summor. När det släpptes 1971 såldes dubbelalbumet för priset av en enkel-lp men…

Joni Mitchell: Archives – Volume 1, The Early years 1963-1967 (Rhino/Warner, 2020)

Det tog lång tid, men nu har också Joni Mitchell öppnat dörrarna till sitt privata arkiv. Till skillnad från Bob Dylan, Neil Young och de andra…

Årets bästa album 2020

Lykantropi: Tales to be told (Despotz Records) Årets bästa Värmlandsrock. Jag älskar gitarrer som spelar i stämmor. Jag älskar tvärflöjt. Och jag älskar sångerskor som sjunger…

Årets bästa album 2019

Sean O’Hagan: Radum calls, radum calls (Drag City/Border) Årets bästa easy listening-pop. Andra soloalbumet från mannen bakom High Llamas (det första kom 1990) låter precis som…

Courtney Marie Andrews: Bryggarsalen, Stockholm, 10 september 2019

Americana är en fortsatt stor musikgenre i Sverige. Visserligen utanför de riktigt stora estraderna – undantaget First Aid Kit – men det uppvägs av de många…

Esperanza Spalding: 12 little spells (Concord/Universal, 2019)

Konceptalbum är sällan lyckade. Ambitioner blir till pretentioner som, alltför ofta, sätter krokben för det konstnärliga resultatet. Esperanza Spaldings nya soloalbum, det sjunde i ordningen, är…

Rufus Wainwright: Konserthuset, Stockholm, 18 april 2019

Tiden går. Förra året var det tjugo år sedan Rufus Wainwrights självbetitlade debut gavs ut. Det är alltså dags att titta bakåt och spela igenom ett…

Jessica Pratt: Quiet signs (City Slang/Playground, 2019)

Den som vill höras kan skrika högt eller viska lågt. Det är en paradox som fortfarande äger sin giltighet. Jessica Pratt verkar inom en musikalisk tradition…