kritik sedan 1993

Mats & Morgan (2005)

– Jag tycker inte att Zappa-inflytandet är särskilt märkbart på det nya albumet, hävdar Morgan Ågren och säger att man lika lätt kan hitta spår av techno, Björk och Massive Attack i de energiskt intensiva, nästan extatiska, instrumentallåtar som blivit gruppens signum. För säkerhets skull berättar han om en fantastisk Tom Waits-konsert och tillägger att Mats Öberg är Beach Boys-fanatiker.

Jo, nog märks det att de är trötta på att ständigt, efter det omtalade inhoppet med Zappa på Hovet 1988, förknippas med den store amerikanen.

Lite gladare blir de när jag berättar att jag också kan höra tydliga spår av klassiska fusionbandet Weather Report i de nya låtarna.

– Jag har lyssnat på Weather Report sedan jag var sex, men det är ändå inget jag eftersträvat att låta som. Man påverkas av musik och människor och saker man är med om, förklarar Mats, som också är ett stort Mahavishnu Orchestra-fan.

Zappa-kopplingen har följt med trummisen och klaviaturspelaren sedan deras första lycksosamma möte 1981 på ett kafé i den lilla byn Innertavle utanför Umeå.

– Det var helt overkligt, minns Morgan och berättar att de kom överens om att spela Beatles Help!, Stevie Wonders Did I hear you say you love me och Frank Zappas Bobby Brown.

– Jag hade inga spelkompisar, så det var ultimat att träffa Morgan, säger Mats, som är blind sedan födseln.

På samma sätt som Zappa-spöket svävat över de båda förknippas de med svår musik och teknisk ekvilibrism. Inte heller det vill de kännas vid.

– Man kan inte vara mindre planerande och beräknande än oss, säger Morgan och hävdar att deras musikaliska expertis kommit ”på naturlig väg”.

– Vi har aldrig tänkt att så här borde vi göra för att det är svårt och häftigt. Det värsta som finns är band som försöker spela svårt för att det skulle vara coolt. Vi spelar ibland på festivaler för ”progressiv rockmusik” och en del av de banden är så irriterande att man bara dör.

– Även om man lyssnat på tekniskt avancerad musik så tänkte man inte på det när man var liten. Man bara tyckte om det, menar Mats och tillägger att varken han eller Morgan övar på sina instrument.

DSCN0466 (2)©Dan Backman

Det går bra för Mats/Morgan Band ute i världen. De har en stor publik här hemma och säljer alltid ut Fasching när de spelar där, men det är i Frankrike det går allra bäst. Publiken finns över hela världen, bland annat har man turnérat i Tyskland, USA och Japan.

Hittills har det administrativa arbetet sköts av Morgan hemifrån lägenheten på Kungsholmen, där vi också träffas för intervjun. Lite av den arbetsbördan försvinner nu när nya albumet släpps av ett amerikansk bolag. I hela världen.

– Allt har gått som på räls. För första gången jobbar någon åt oss, medan vi sitter här och dricker kaffe. Så jävla häftigt, myser Morgan.

Både Mats och Morgan har konsert- och studiojobb bredvid det egna bandet. Särskilt Mats, som spelar kromatiskt munspel i klass med Stevie Wonder och som varit med på ett femtiotal inspelningar, alltifrån Lisa Nilsson och Ale Möller till Toni Holgerssons precis utgivna comebackskiva.

– Jag har haft tur och fått en massa roliga erbjudanden, säger Mats på sitt lätt frånvarande, men ständigt lika ödmjuka vis.

©Dan Backman Rec publ i SvD 050906

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Grundläggande HTML är tillåtet. Din epostadress kommer inte att publiceras.

Prenumerera på det här kommentarsflödet via RSS

%d bloggare gillar detta: