kritik sedan 1993

Merit Hemmingsson: Huvva! Vad tiden går (Supertraditional)

Merit Hemmingsson hade sin storhetstid under sjuttiotalet. Hennes sätt att skapa groovig orgeljazz av den svenska folkmusiken fick ett stort genomslag och har gjort den idag 81-åriga jämtländskan till en scandinavian groove-ikon på den svenska musikscenen.

Hemmingssons musikskapande har fortsatt under åren. Viljan att utvecklas har varit tydlig men frågan är om inte detta är hennes bästa album sedan sjuttiotalet.

Med hjälp av producenten Anton Sundell har organisten och sångerskan nytolkat några låtar från de klassiska albumen ”Huvva, ”Trollskog” och ”Bergtagen”. Kanske inte så upphetsande, kan man tycka. Men istället för trivsamma uppdateringar har hon gått på djupet med omtolkningar som till och med krävt nya titlar.

Att albumet getts ut på skivbolaget Superttraditional, med de nyskapande folkmusikerna Sara Parkman och Samantha Ohlanders som drivande delägare, är en viktig detalj i sammanhanget och har säkerligen bidragit till att det folkmusikaliska accentuerats.

Det fina är att det låter mer 2021 än 1971 om musiken. Hemmingssons hammond har kvar den där lilla jazziga knorren men istället för det funkiga groovet, som gjorde jobbet då, är det som att låtarna svepts in i en mystisk melankoli och placerats i olika atmosfärskapande rumsligheter. Det är helt rätt väg att gå och eliminerar alla misstankar om dammig nostalagi man kan ha haft.

©Dan Backman (rec publ i Jazz/OJ 1/22)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Grundläggande HTML är tillåtet. Din epostadress kommer inte att publiceras.

Prenumerera på det här kommentarsflödet via RSS

%d bloggare gillar detta: