Historiska inspelningar från Sverige, vol 2: Bengt Hallberg (Vax Records, 2021)

av Dan Backman, 5 oktober, 2021

Bengt Hallberg (1932-2013) var redan från början av 50-talet med om att forma den moderna svenska jazzmusiken. Den lika skickliga som mångsidiga pianisten kom att spela med många av de stora jazznamnen – både svenska och utländska – men hade även framgång som kompositör och arrangör av musik i andra genrer. 2001 steg han åt sidan för att under tio år vårda sin sjuka hustru Britt Stern. Efter hennes död kom han tillbaka till musikscenen men avled själv 2013.

Så skulle snabbversionen av Bengt Hallbergs liv och karriär kunna formuleras. Musikforskaren och musikern Erik Kjellberg fyller med sin biografi på med detaljerna, men kanske inte på det sätt man kunnat förvänta sig. Musikkarriären avhandlas minutiöst men privatlivet förbigås med tystnad.  

Kjellberg ägnar inledningsvis uppmärksamhet åt familjen och uppväxten på Färgaregatan i Göteborg men fokuset skiftar snabbt till den tonåriga Hallbergs tidiga framgång som dans- och jazzmusiker. Sedan är det som att människan Bengt Hallberg försvinner i den metodiska genomgången av inspelningar, musikermöten, uppdrag och konserter.  

Författaren döljer inte sin stora beundran för Hallberg och tecknar upp en bild av en synnerligen begåvad och målmedveten musiker. Karriären, först i Göteborg sedan i Stockholm, framstår som en obruten kedja av framgångsrika uppdrag och lyckade samarbeten. Allt flyter på, vilket förstås var härligt för Hallberg men gör läsningen något enahanda.

Idag är situationen en annan. Bengt Hallberg är inte bortglömd men minnet av honom och kunskapen om allt han gjorde har bleknat. Det är precis det som Erik Kjellberg vill råda bot på.

Det är en grundlig genomgång av hela karriären, med många analyser av Hallbergs musikaliska utveckling men få utvikningar åt de sociala sammanhang som musiken formades i. 

Förutom redogörelser för den ändlösa raden av svenska musiker som korsade Hallbergs väg får vi också ta del av möten med jazzgiganter som Stan Getz och Lee Konitz. 

På den tiden – nu talar vi femtio- och sextiotal – var det vanligt att amerikanska jazzcelebriteterna besökte Sverige och spelade med svenska musiker. Hallberg var en av de oftast bokade, något som hjälpte till att föra ut den unga pianistens namn i världen.

Även om huvudspåret var jazz ges många exempel på hur fritt Hallberg rörde sig mellan genrerna. Att han komponerade drygt 80 verk i den klassiska musiktraditionen stod uppenbarligen inte i motsatsförhållande till uppdrg för schlagerartister som Thore Skogman och Anna-Lena Löfgren.

Den svenska folkmusiken fanns med i skapandet, likaså produktioner riktade till barn. Det var Hallberg som skrev musiken till ”Madicken” och som arrangerade och ackompanjerade Alice Babs och hennes dotter Titti när de sjöng Alice Tegnér på barnklassikern ”Sjung med oss mamma”.

Mitt i allt detta – jag surfar bara på ytan här – komponerade han musik till reklamfilmer och skrev två brevkurser, ”Modern pianojazz”. Dessa har nu återutgivits.

Den forskning som ligger till grund för boken är minst sagt gedigen men för de som inte hyser ett specialintresse för Bengt Hallberg och den svenska jazzen på 1900-talet blir det för många namn, årtal och musikteoretiska utläggningar att tugga i sig.

Som referenslitteratur och uppslagsverk vid lyssnandet på Bengt Hallbergs stora produktion är den dock förträfflig. Guldstjärna måste också utdelas till det rika bildmaterialet. 

Det fiffiga är att bokens kompletta diskografi har hänvisningar till de inspelningar som nu gjorts tillgängliga på digitala musiktjänster. Själv har jag upptäckt den mycket unga pianisten Bengt Hallberg. Hans pigga sätt att framföra traditionell swing och valda delar av den amerikanska sångboken har gett mig en ingång till ett musikanteri jag aldrig riktigt bekantat mig med.

©Dan Backman (rec publ i SvD 210711)