kritik sedan 1993

Alice Coltrane

Vet inte riktigt när det hände. Eller varför. Men sedan en längre tid – tio år kanske – talas och skrivs det mer om Alice Coltrane (1937-2007) än om maken, jazzikonen John Coltrane (1926-1967).

Missförstå mig rätt: John Coltrane är och förblir den stora visionära tenoristen men det är som att Alice Coltranes ännu mer uttalat kosmiska musik talar till en större och bredare publik idag.

Även om harpisten och klaviaturspelaren varit ute i marginalen under lång tid är vi många som lyssnat på henne hela tiden. Hon passade ju lika bra in i den flummiga tidsanda som rådde mot slutet av 60-talet och början av 70-talet som idag, då allt, genrer och årtal, liksom flyter ihop.

Kanske var det Cecil McBees suggestivt långsamma basgång i den mystiskt modala ”Journey in Satchidananda” som först fångade mig. Alice Coltranes himmelska harpa, Pharoa Sanders melankoliska sopransax, Tulsis atmosfärskapande tamboura, Rashed Alis trummor och Majud Shabazz bjällror skapade ju tillsammans ett lockande mystiskt rum att kliva in i.

Sedan var det förstås gästspelet på Laura Nyros ”Map to treasure” (de hade samma guru) och ”Illuminations”, albumet hon gjorde tillsammans med Carlos Santana, som fångade in mig.

Det blev sju lysande soloalbum på Impulse men mot mitten av 70-talet tog det andliga sökandet helt över. Alice Coltrane bytte namn till Tyriyasangitananda och startade sitt eget ashram i Kalifornien. Bara så där. Inget konstigt med det. 

Men även om hon mer eller mindre försvann från jazzmusikscenen tog inte musiken slut. Hon fortsatte spela piano och harpa men adderade sång och en Wurlitzer 805 Centura – en galen orgelsynt med baspedaler, stor som en kyrka.

Den kosmiska instrumentalmusiken, ibland med överjordiskt arrangerade stråkar, blandades nu upp med vediska mantran. Sådana man med skräckblandad förtjusning fortfarande kan höra Hare Krishna-folket skråla på gator och torg. 

Allt detta kan förefalla smalt och okommersiellt, men det här var på sjuttiotalet och skivbolagen var fortfarande öppna för tokiga idéer. 

Det blev fyra toppen-album i rask följd för Warner Bros. De tre första återutgavs förra året – som en cd-samling på Real Gone Music, ”Spiritual eternal: The complete Warner Bros studio recordings” – och tidigare i år släpptes samtliga fyra som nypressad vinyl på Super Viaduct. 

När Warner till sist tröttnade fortsatte hon med egenutgivna kassetter. De såldes på ashramet och i hälsokostaffärer och blev med tiden extremt åtråvärda samlarobjekt. 2017 samlades de ihop till det på alla sätt superhärliga Luaka Bop-albumet ”The ecstatic music of Alice Coltrane Turiyasangitananda”.

2004, 24 år efter livealbumet ”Transfiguration”, kom det sist utgivna albumet ”Translinear light”, producerat av sonen Ravi Coltrane (som också medverkar på tenor och sopran). 

Det är en fin slutpunkt, ett slags återvändande till ett mer renodlat jazzigt uttryck, men utan den magi som fanns i de tidigare albumens egensinniga blandning  av modal jazz, vediska mantran, soul, gospel, blues och proto-electro.

En sista grej: Flying Lotus – barnbarn till soulsångerskan och låtskrivaren Marilyn McLeod, syster till Alice Coltrane – har precis kommit med sitt nya och helt fantastiska album ”Flamagra” (Warp/Border). 

Med hjälp av tunga namn som Anderson. Paak, George Clinton, svenska Little Dragon och basgeniet Thundercat tar han sin kosmiskt elektroniska fusion till nya höjder med 27 (!) korta spår.

Hade Alice Coltrane levt vidare på jorden hade hon garanterat varit en av albumets gästartister.

©Dan Backman (text publ på Pet Sounds-sajten 2019)    

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Grundläggande HTML är tillåtet. Din epostadress kommer inte att publiceras.

Prenumerera på det här kommentarsflödet via RSS

%d bloggare gillar detta: