R+R=Now: Collagiacally speaking (Blue Note/Universal, 2018)
Bakom det kryptiska gruppnamnet – som ska utläsas Reflect+Respond=Now – döljer sig en skara amerikanska jazzmusiker med Robert Glasper i spetsen. Som alltid med Glasper är det en musik som är lika mycket postbop och 70-talsfusion som r&b och hiphop. Lägg till ambient electronica och en uppdaterad acid jazz-känsla och vips har vi ett av årets bästa album framför oss.
Framhållandet av den lika musikaliskt framstående som rastlöst produktiva Glasper är ofrånkomligt men både lite orättvist och felaktigt då det handlar om ett fungerande kollektiv, där alla släpps fram på lika villkor. All musik på ”Collagiacally Speaking” ska enligt uppgift vara förstatagningar och tillkommen i studion. Så kan mycket väl var fallet då det rör sig om ganska enkla, men inte simpla, låtstrukturer.
Albumet är i huvudsak instrumentalt men här finns också vokala inslag, sång och rap, ofta via vocoder. Det vokala och instrumentala flyter organiskt ihop, som om det var två sidor av samma mynt. Ibland blir den coolt och smooth jammiga och på längden utsträckta karaktären lite långrandig, en viss redigering hade varit på sin plats, men i stort sett är albumet en skönt tillbakalutad fullträff.
©Dan Backman Rec publ i Orkesterjournalen 4/18
Dan Backman Musik Konst 
Kommentera