Jazzmeia Horn: Fasching, Stockholm, 18 april 2018
Jazzmeia Horn drar igång konserten med ganska vildsint och skrikig scatsång. Det är kanske inte så vackert hela tiden men energinivån är hög och pipan imponerande.
Den 26-åriga sångerskan från Dallas, Texas, (som blev 27 strax efter att konserten slutat och som fick en ”happy birthday”-hyllning från den snälla publiken) är i Stockholm på sitt första besök. På den fina debuten ”A social call” har hon med sig en hel del blåsare men på Fasching är det bara piano, kontrabas och trummor.
I avsaknad av blås blir det scatsång i typ varje låt och ett flertal solon både av pianisten Karim Blal och basisten Geraud Portal. Trummisen Henry Connerway får också utrymme, främst i pingpong-solon med Jazzmeias scat.
Det är ju rätt påfrestande med scatsång så nog blir det lite för mycket av det goda. Hade verkligen inte tackat nej till en bra saxofonist.
På ”A social call” blandar Jazzmeia upp standards och hardbop med lite souligare och bluesigare tongångar. På Fasching är det mer renodlat jazzigt.
Men mot slutet av det andra setet förvandlar hon Cole Porter-klassikern ”Night and day” till en soulig svängfest på temat ”love yourself”. Hennes hemmasnickrade självhjälps-text är väl kanske inte den bästa men budskapet kommer från hjärtat och den funkar bra som allsångsmaterial.
Jazzmeia Horn har ett stort vokalt register och kan ibland påminna om Chaka Khan. När hon går ner lägre i registret uppenbaras en sensuell själfullhet. Den skulle man vilja höra mer av.
©Dan Backman 180420
Dan Backman Musik Konst 
Kommentera