kritik sedan 1993

Helga Henschen: Thielska Galleriet, Stockholm, 2017

Patric Steorn gräver vidare i Ernest Thiels familjehistoria. Efter att ha visat Veronica Nygren och Maria Adlercreutz har turen nu kommit till Helga Henschen, barnbarn till bankiren och periodvis boende i det ståtliga huset längst ute på Djurgården.

Att det är hundra år sedan Helga Henschen föddes utgör förstås också en bra anledning att visa upp detta kanske inte bortglömda men idag sällan nämnda konstnärsskap.

 

 

För de som ändå minns Henschen, och det tecknade alter egot ”Rebella”, förknippas hon säkerligen med de varmt satiriska illustrationerna, publicerade i tidningar som Damernas Värld, Veckojournalen och Vi, och den karaktäristiskt slingriga skrivstilen. En konstnär, illustratör, skulptör, författare och aktivist vars ”gröna dröm var röd”.

Då, på det proggiga 70-talet, hade jag ganska svårt för Helga Henschen. I den lika flummigt utopiska som hårdföra bokstavsvänsterns tid var hennes starka band till sossarna och det gulliga bildspråket svårsmält.

När jag nu möter henne igen är det med nya glasögon. Andra aspekter av konstnärsskapet uppenbaras och en mer komplex bild framträder. Antagligen ligger det i tiden: tidigare i år var hon med på Marabouparkens politiskt inriktade samlingsutsällning ”Starting from the self”.

 

 

Thielska-retrospektiven är konventionell med start i studietiden på slutet av 1930-talet och tematiskt uppdelad i de små rummen. I ett av dem finns en vägg med politiska affischer av bästa sort: ”Stöd Indokinas folk”, ”Befria Angela Davis”, ”Solidaritet mot fascismen”. I ett annat skisser och modeller till tunnelbanestationen i Tensta och skulpturen ”Dafne” i Södertälje (olyckligt inklämd i Lunagallerian).

Den stora upptäckten är inte bara ett flertal fina målningar och skulpturer utan också insikten om konstnärsskapets närhet till saga, mytologi, kristendom och folkkonst.

 

 

Inflytande av Picasso går att anas. Alldeles särskilt i skulpturerna som samlats i rummet som getts titeln ”Fantasins rike. Människor, djur och väsen”. Henschen har ett snällare formspråk och är mer av naivist, men en stiliserad häst (hals, huvud) kunde vara hämtad ur ”Guernica” och en arkaisk tjur i svart och vitt bär bär drag av spanjorens uttrycksfullhet.

Närheten till folkkonst är tydlig i de dekorativt myllrande målningarna från femtiotalet. De är torra och bleka, med schumrade ytor, och det platta bildrummet och den lätt maniska ornamentiken har drag av särlingskonst.

 

 

Det torra och det bleka karaktäriserar även några tidiga fina självporträtt. I samma rum finns några underbara små porträttbyster i bemålad keramik. Det är familjen och släkten som porträtterats, däribland maken Peter Weiss och systerdottern Veronica Nygren. Några söta små bemålade lerfigurer – människor, djur, blomsterkransar – gillades av Estrid Ericsson, som hade dem till försäljning på på Svenskt Tenn.

I den ”mythobiografi” som skrivits av Birgitta Holm och precis utkommit på Bonniers – ”Som av fåglar genomflugen” kan man läsa att Henschen brände dem själv i sin kakelugn och att hon såg lanseringen på Svenskt Tenn som sin debut som skulptör. Kanske inte det vanligaste stället att debutera på.

Undertiteln till boken är ”Helga Henschen, bildmakare, multikonstnär och aktivist” och Holm tecknar ett brokigt och frodigt porträtt av människan och konstnären Helga Henschen och sätter det i förbindelse med ”de grundläggande berättelserna och deras frågor kring existensen”.

Boken och retrospektiven ger tillsammans en fördjupad bild men påbjuder ingen radikal omvärdering av konstnärsskapet och dess betydelse.

 

 

Utställningens lyfter fram konstnären Helga Henschen, det är bra, illustratören känner vi ju redan. Och nog går det att dra paralleller till samtiden: Henschens otvungna sätt att hoppa mellan genrer, och vägran att särskilja konst, illustration och konsthantverk, känns ju mycket 2017. Likaså hennes politiska aktivism och närvaro både på kommersiella och finkulturella arenor.

©Dan Backman Rec publ i SvD 171002

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Grundläggande HTML är tillåtet. Din epostadress kommer inte att publiceras.

Prenumerera på det här kommentarsflödet via RSS

%d bloggare gillar detta: