Archipenko – A modern legacy: Mjellby Konstmuseum 2017
På Mjellby Konstmuseum grävs det oförtrutet vidare både i Halmstadsgruppens och modernismens historia. Sommaren 2017 är det den ryska skulptören och pedagogen Alexander Archipenko som avhandlas i en utställning producerad av International Arts & Artists i Washington DC. Museet, beläget mellan åkerlapparna strax utanför Halmstad, har kompletterat med konst, foton och arkivmaterial av Archipenkos skandinaviska elever Franciska Clausen, Karl Ede och Axel Olsson. Den sistnämnda ingick i Halmstadsgruppen och fungerar som en länk mellan Archipenko och museets permanenta samling av verk utförda av konstnärsgruppens sex medlemmar.
Archipenko – född 1887 i Kiev, död 1964 i New York – tillhör den stora grupp av ryska konstnärer som lämnade hemlandet och verkade i exil. Först Paris, där han startade en konstskola 1914, sedan Nice och Berlin, för att slutligen bosätta sig i USA 1923. Där drev han konstskolor i New York, Los Angeles, Chicago och Woodstock.
Archipenko åtnjöt framgång både som skulptör och pedagog och var en av alla de konstnärer som 1979 lyftes fram i Centre Georges Pompidous epokgörande utställning ”Paris-Moscou”. Men i jämförelse med konstnärer som Kazimir Malevitch och Vassili Kandinsky är han något av en doldis.
Det är delvis förståeligt. Archipenko var förvisso en innovativt experimenterande pionjär inom den abstrakta skulpturkonsten och därmed värd en plats i konsthistorien. Men när man ställs inför de till största delen småskaliga kubistiska skulpturerna idag blir många av dem mer av konsthistoriskt intressanta objekt än levande och engagerande konstverk.
Kvinnokroppen var ett återkommande motiv. Stramt och skickligt abstraherat till en form som ser arketypiskt modernistisk ut. En form där det som inte skulpterats, hålrummen och rymden som omgärdar skulpturerna, är lika viktigt.
Archipenko är intressantast ur en materialteknisk synvinkel. Han blandade gärna konventionella material som sten, gips och brons med för tiden moderna material som plexiglas och bakelit. Han var även en av de som återinförde färgen inom skulpturkonsten.
Den ”arkitektoniska figur” som konstnären jobbade med mellan åren 1939-1954, och som pryder utställningsaffischen, är ett utmärkt exempel på hur färgen samverkar med den skulpturala formen. Det är en fantastisk liten terracotta-skulptur i gult, rött, grått och svart. Ett kubistiskt utropstecken som skulle kunna ses som en föregångare till den estetik som Memphis-gruppen utvecklade på 80-talet.
Färgen spelar också en avgörande roll i de reliefer, ”skulptomåleri”, som han arbetade med på 50-talet. Här är det som att han mjukat upp det kubistiska måleriet med böljande linjer och med olika materialsammanställningar gjort det tredimensionellt. Det ser ut som den slags konst man kan se på Ankeborgs Konstmuseum. Det är, bör kanske påpekas, ett positivt laddat omdöme.
Archipenko var något av en Oppfinnar-Jocke och konstruerade en slags automatiserad mekanisk bildmaskin, ”Archipentura”, som visade en kvinna som klädde av sig. Han fick patent på den 1927 men idag finns bara skisser och fotografier kvar.
I den lilla sidoutställning som visar upp Archpenkos skandinaviska elever är det Franciska Clausen som är roligast att kolla in. Mjellby Konstmuseum ägnade den danska abstrakta konstnären en separatutställning 2009 men hon är fortfarande oförtjänt okänd för en större konstpublik. Clausen studerade för Archipenko i Berlin 1922-23 men fann undervisningen alltför konservativ.
Så kände även Axel Olsson till en början. Efter hand insåg han värdet av modellmåleriet och en vänskap mellan de båda växte fram. Som svensk surrealist i Halmstad skulle han som konstnär dock komma att utvecklas i en helt annan riktning.
Karl Ede studerade för Archipenko i Paris några år tidigare, 1913-14. Eller så var han bara influerad av exilryssen. Inte mycket finns nedtecknat om den svenska skulptören och målaren som gick bort endast 24 år gammal. Idag är han bortglömd och merparten av hans verk skingrade för vinden.
©Dan Backman Rec publ i SvD 170819
Dan Backman Musik Konst 
Kommentera