kritik sedan 1993

Susanna Risberg Trio: Ekoteket, Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm, 16 oktober 2015

Gitarristen Susanna Risberg är en eftertänksamt sökande musiker. När hon uppträder på Ekoteket (kaféet på andra våningen i Kulturhuset Stadsteatern) som en del av jazzfestivalens C.A.O.S-program (Contemporary artists on stage) är det inte med sin ordinarie trio utan med en tillfälligt ihopsatt sådan.

Därför är det inte så konstigt att den modala jazz (får man väl kalla det) som de tre unga musikerna ägnar sig åt i drygt fyrtio minuter aldrig riktigt kommer till sak.

 

IMG_9540Att Susanna Risberg precis fått en Jazzkatt (P2:s årliga pris) som Årets Nykomling är välförtjänt men lite konstigt då hon varit en bubblare på den svenska jazzscenen i flera år nu.

Hon är genuint originell i sitt sökande och undviker i stort sett alla jazzklichéer. Anslaget är mjukt och tonen ren. Den enda effekt hon använder är volympedalen, den kommer till pass när hon understödjer kontrabasisten Eirik Lunds solon (som är mer utagerande än Risbergs). Trummisen Rasmus Blixt öser på bra när han får tillfälle. Han gör sitt bästa att hålla tillbaka, när han inte solar, men det säger sig själv att det blir lite slamrigt i den intima triosättningen.

Jag gillar Susanna Risberg. Gillar hennes trubbigt blyga mellansnack och den introvert sökande guran. Men det vore förstås najs om hon kunde bita ifrån lite också och fräsa iväg med större eftertryck.

©Dan Backman (text+foto)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Grundläggande HTML är tillåtet. Din epostadress kommer inte att publiceras.

Prenumerera på det här kommentarsflödet via RSS

%d bloggare gillar detta: