kritik sedan 1993

Jojje Wadenius & Cleobandet: Scalateatern, Stockholm, 13 oktober 2015

Jojje Wadenius har man kunnat se och höra i en massa olika sammanhang. Han klarar det mesta men gör sig allra bäst när musiken kan kategoriseras som fusion.

Hans senaste projekt är Cleobandet, en renodlad fusiongrupp som baserar sin musik på albumet ”Cleo”, från 1987, och den senkomna uppföljare som kom förra året.

Jojje, trummisen Per Lindvall och elbasisten Lars ”Larry” Danielsson var med på den första skivan. Klaviaturspelaren Jesper Nordenström har tillkommit senare och är med när bandet spelar på Scalateatern, som en del av Stockholm Jazz Festival.

Även om det är Jojje som är mest namnkunnig och ges störst soloutrymme är det en kollektiv grupp där alla utgör likvärdiga pusselbitar för att få ihop den nyansrika ljudbilden, det tajta groovet och de finurliga vändningarna.

 

FullSizeRender 4

 

Det är ingen svår musik. Den genuina spelglädjen smittar av sig och solopartierna med trummor och bas är elegant interfolierat i flödet. Någon teknikuppvisning blir det aldrig, det är samtliga alldeles för skickliga och rutinerade för att hänfalla åt.

Ibland kan själva kompositionerna kännas torftiga, men så är det ju med fusion att melodisnuttarna mest fungerar som avstamp för solon.

Efter paus blir bandet förstärkt i två låtar med vokalisten och klaviaturspelaren Ida Sand. Jag brukar inte gilla tolkningar av Neil Young-låtar men ”Harvest moon” i form av en jazzballad blir till ett undantag. Särskilt som att Jojje Wadenius gör ett av kvällens allra finaste solon: lyriskt utmejslat och och så snyggt disponerat att det skulle kunna vara komponerat.

Sista låt innan extranumren – ”Joe cool”, komponerad av Jojjes kompis Rob Mounsey – förjänar också ett omnämnande. Det ibland lite enkelspåriga fusionspåret lämnas här för ett mer komplext tonspråk, med mer expressivt rytmiska vändningar. När Jesper Nordenström spelar sitt grooviga solo på det moogerfooger-distade Rhodes-pianot får man till och med igång ett slags new yorkigt latinogung. Coolt!

©Dan Backman (text+foto)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Grundläggande HTML är tillåtet. Din epostadress kommer inte att publiceras.

Prenumerera på det här kommentarsflödet via RSS

%d bloggare gillar detta: