kritik sedan 1993

Josefine Lindstrand: Hörsalen, Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm, 10 oktober 2015

Josefine Lindströms tvådelade svit ”Mirages by the lake” är komponerad för soloröst, kammarkör och tre jazzmusiker. Det är ett känsligt, allvarstyngt och skimrande verk som tagit sin utgångspunkt i ett hus vid en sjö.

Att det är ett hus och en plats med en stor betydelse för Josefine Lindstrand förstår man, även om texten är poetiskt kortfattad och kryptisk.

Första akten är melodiös, lättillgänglig och liksom målad i ljusa mättade pasteller. De unga rösterna i Karolinskas kammarkör är vackra på ett befriande oklomplicerat sätt och blandar sig utmärkt med Josefine Lindstrands innerliga solosång.

Det är lugnt och fint och atmosfäriskt, med samplade naturljud och lite elektroniskt brus. Trummisen Fredrik Myhr tassar omkring och får en triangel att bli betydelsebärande. Trumpetaren Gunnar Halle låter väsandet bli lika viktigt som tonbildningen. Pianisten Jonas Östholm har ett balanserat anslag som infogar sig i den kollektiva helheten.

Andra akten, som är nyskriven till jazzfestivalen, är mer expressivt till sin karaktär. Alla tar i lite mer och jazzen blir, tyvärr, lite poppigare och mer utspädd. Mot slutet spelar Jonas Östholm en väldigt fin ackordgång som gärna hade fått utvecklas ännu mer.

©Dan Backman (text+foto)

IMG_9440IMG_9439

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Grundläggande HTML är tillåtet. Din epostadress kommer inte att publiceras.

Prenumerera på det här kommentarsflödet via RSS

%d bloggare gillar detta: