kritik sedan 1993

Pontus Ljungberg: Retrospektivt, Ljungbergmuseet, Ljungby 2015

På den fina Pontus Ljungberg-retrospektiven (som visas tom 30 augusti) är det särskilt tre målningar som utmärker sig: Skogen I (1970), Skogen II (1971) och På ringvägen (1969).

Jag har aldrig sett dem förr men de har alla ett bekant realistiskt anslag som verkligen ser ut att härröra just från decennieskiftet 1960/70 och kan sägas ligga någonstans mellan Ola Billgren och Jan Håfström i sitt uttryck.

IMG_8159På Ringvägen utstrålar ett vardagligt lugn samtidigt som den kan uppfattas som laddad med politik och konsthistoriska referenser. Den närmast överdimensionerade röda bordskivan blir ju onekligen lätt att associera till den vänstervåg som dominerade det svenska kulturlivet 1969. Samtidigt som samma röda bordskiva tillsammans med den gula lampan och den blåa tröjan går att se som mondrianska färgfält.

Rummet är realistiskt återgivet med många roliga detaljer: lagerhyllan med den lilla grammofonen, målningarna, ritblocket, målarskrinet, pärmarna, böckerna. Utanför är det vårvinter och på elementet hänger ett tyg.

Kvinnan som läser koncentrerat spelar ingen huvudroll: hon blir en del av allt.

IMG_8158Då är mannen i den röda Mah Jong-dressen, som står centralt placerad i målningen Skogen I, desto mer av en huvudroll.

Även här är allt så där sakligt som det kunde vara på 70-talet: en målning av en man som fotograferar något, stående i ett landskap med små kullar och, lite längre bak, växthus, och ännu längre bort, en bondgård.

Det skulle kunna vara hotfullt men det känns mer som ett slags kreativt utbyte: någon fotograferar någon som målar någon som fotograferar. Eller om det är tvärtom.

IMG_8160I Skogen II ser vi kanske samma man, fast denna gång avporträtterad bakifrån och med andra kläder. Stående ute i skogen i ganska högt gräs blir han nästan ett med träden (varav flera är björkar). Huvudet är lätt framåtlutat. Han kanske har fått syn på något.

Alla tre bilderna förenas av ett lite kallt ljus. Här finns inget insmickrande men samtliga tre målningar (oljor) är ytterst formsäkra och liksom ruvande på poetiska hemligheter.

©Dan Backman 2015 (foto Dan Backman)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Grundläggande HTML är tillåtet. Din epostadress kommer inte att publiceras.

Prenumerera på det här kommentarsflödet via RSS

%d bloggare gillar detta: