kritik sedan 1993

Michio Kushi 1926-2014

Lokalt odlat. Närproducerat.

Två starka begrepp på matområdet som gått från att vara en angelägenhet för en mindre grupp medvetna konsumenter till att få kommersiell bärkraft såväl på restaurangen som i mataffären.

Det hälso- och miljömässiga värdet av lokalt producerad föda efter säsong är förstås en nygammal upptäckt, det fanns ju en tid för inte så länge sedan då vi var hänvisade till det som fanns runt knuten vare sig vi ville det eller ej. Men det är också tankegods som går att spåra till makrobiotiken, en filosofi med rötter i Japan som spreds över världen under 1960-talet.

makrobiotik (1)

©Dan Backman

Det var japanen George Oshawa som formulerade de grundläggande teorierna, byggda på principen om motsatta krafter och strävan efter balans. Oshawa delade in födoämnen på en yinyang-skala där ris står för den mest balanserade födan och där råvaror, tillagning och den mentala inställningen samspelar i en universiell helhetssyn.

Ingen quick fix-diet alltså. Det kan jag själv intyga efter att under en grön period av mitt liv malt mitt eget mjöl, dissat raffinerat socker och lusläst Roland Keijsers stencilerade tidning ”Tugga själv”.

Michio Kushi studerade för George Oshawa på 1940-talet men var mer inne på politik än filosofisk hälsokost. När han och den dåvarande hustrun Aveline flyttat till USA kom han dock så sakteliga till insikt om giltigheten i Oshawas antagande att världsfred skapas av friska människor.

Tillsammans byggde de upp en stark makrobiotisk rörelse med affärer, tidningar och orientalisk massage. Michio som teoretiker, Aveline som kock.

michio-kushiDet var främst genom hippierörelsen som makrobiotiken tog fart. Hippiesarna gillade ju allt österländskt och den taoistiskt färgade läran med sin attraktiva dualitetsprincip var lätt att applicera på den nya sköna värld som skulle skapas. Att Kushi själv alltid var oklanderligt klädd i kostym och gärna späckade sina fördrag med torra diagram var tydligen inget problem.

Nu har Michio Kushi gått bort. Att det var cancer som avslutade hans 88-åriga liv på planeten Jorden kan ses som en ödets ironi då han på goda grunder hävdade att man kunde äta sig frisk. Men så är det ju förskaffat att även de mest balanserade av oss någon gång kommer till vägs ände.

Den makrobiotiska rörelsen må vara marginaliserad men många av de teorier som förmedlades av Kushi och hans lärjungar har idag större giltighet än någonsin. Fast det där med att tugga varje munsbit minst femtio gånger har aldrig fått något riktigt genomslag. Kanske inte så konstigt, även om det är svårt att tänka sig en bättre motpol till begreppet snabbmat.

©Dan Backman (minnesord publ i SvD 150118)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Grundläggande HTML är tillåtet. Din epostadress kommer inte att publiceras.

Prenumerera på det här kommentarsflödet via RSS

%d bloggare gillar detta: