kritik sedan 1993

Laura Marling: Södra Teatern, Stockholm, 15 september 2013

Det var länge sedan jag var på en konsert där stämmandet av gitarren tog så stor plats.

Laura Marling stämmer sina två akustiska gitarrer så mycket att en sträng till och med går av. Men det gör inget. Inte heller gör det något att hon mest är tyst mellan låtarna. Det enda vi får höra är att hennes mamma messat om att hon måste le lite mer och vara snäll mot publiken. Och att vi klär oss sjukt snyggt i Stockholm.

Men inte spelar det någon roll att den 23-åriga brittiskan ännu inte, som hon uttrycker det, lärt sig stämma gitarren och småprata på samma gång. Eller att hon inte gör extranummer. Det bidrar bara till den attraktiva svåråtkomligt som omgärdar henne.

Det enda som betyder något är att Laura Marling förtrollar med mörktonat dramatiska sånger.

Med start i den sångsvit som inleder ”Once I was an eagle”, det senaste och överlägset bästa albumet, blir det en sällsamt förtätad timme inför en fulltalig publik på Södra Teatern. Till en början blir jag lite besviken på att hon framträder ensam, det sparsmakade ackompanjemanget på ”Once I was an eagle” bidrar ju ändå starkt till helhetsresultatet.

Men det tar inte lång tid innan det glöms bort. Laura Marling sjunger ju så otroligt bra, med ett vokalt omfång som går från det knarriga över det diaboliska till det ljust vackra i de övre registren, och sångerna är så starka att de klarar sig utmärkt på egen hand utan ornamenteringar.

Med uppåtböjt ansikte och blicken fäst på den övre balkongen ser hon nästan lite besatt ut, som om sångerna kräver absolut närvaro. Framförandet är aningen forcerat, men det bidrar till laddningen och särskiljer henne från alla de såsiga singersongwriters man inte vill jämföra henne med.

Ja, det är en fantastisk konsert. Vid 23 års ålder har Laura Marling redan nått en konstnärlig nivå många andra artister aldrig någonsin når. Att få uppleva en sådan artist i en så intim miljö som Södra Teatern erbjuder är en ynnest. Allt tyder ju på att det kommer krävas en större lokal nästa gång.

©Dan Backman Rec publ i SvD 130917

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Grundläggande HTML är tillåtet. Din epostadress kommer inte att publiceras.

Prenumerera på det här kommentarsflödet via RSS

%d bloggare gillar detta: