Samuel Ljungblahd, Ole Børud: Nalen, Stockholm, 10 december 2012
När det kommer till julkonserter så är det sällan som jullåtarna är i majoritet. Tvärtom känns det ofta som att artisterna endast pliktskyldigt tagit med några sådana. Mellan några lika pliktskyldigt dragna julmonologer. Som mest går ut på att gnälla.
Annat är det med Samuel Ljungblahd och Ole Børud. Både deras album ”Someday at christmas” och den turné som avslutas på Nalen är fullproppad med idel ädel jullåtar. Gamla och nya, okända och kända. En cover på ”You’ve got a friend”, två låtar från sångarnas respektive solokarriärer och en avslutande ”Härlig är jorden”, tillsammans med publiken, faller förstås ur ramen men det stör inte den juliga helhetsbilden. En bild som för övrigt naturligt inrymmer det kristna budskapet om att ”oss är en frälsare född”.
Att utfallet blivit så bra beror förstås inte bara på att svenska Ljungblahd och norska Børud varit sällsynt trogna julkonceptet utan på att de laddat det musikaliska framförandet med soul, funk och slick västkustrock av bästa sort. De är båda fantastiska sångare i den expressiva Stevie Wonder-skolan och den svensk-norska grupp som backar upp dem spelar – efter tolv konserter på raken – med lika delar metronomisk perfektion och besjälat gung. Sammantaget är det en svensk-norsk union man gärna skulle vilja se och höra mer av.
Tagna var för sig är Samuel Ljungblahd och Ole Børud fantastiska sångare som förtjänar att nå ännu fler än den kristna kärnpublik man nu har. Tillsammans blir de fenomenala, inte minst när de gör Marvin Gaye-soul av ”Have yourself a merry christmas” och äkta funk av ”Silent night”. Mellansnacket kanske inte är något att ta med sig hem men det kompenseras av Ole Børuds lysande gitarrspel och Samuel Ljungblahds sköna Donny Hathaway-stil med beige skinnpaj och keps och snygga behandling av Rhodes-pianot.
©Dan Backman (rec publ i SvD 121210)
Dan Backman Musik Konst 
Kommentera