Michael Rother & Friends present the music of Neu!: Kägelbanan, Stockholm, 14 september 2010

Michael Rother var den långhåriga mjuka killen i den tyska krautrockduon Neu!. Tillsammans med den galnare och störigare Klaus Dinger (som avled 2008) var han en viktig del av den tyska krautrockscenen på 70-talet. Duon presterade endast fyra album, men tre av dem – Neu! 1, Neu! 2 och Neu! 75 – har haft en långsamt verkande betydelse av monumentala mått, inte minst för dans- och klubbmusikscenen.

Det är alltså en kulturhändelse när den numera korthåriga gitarristen Michael Rother kommer till Sverige och med hjälp av Sonic Youth-trummisen Steve Shelley och basisten Aaron Mullan framför musik inte bara hämtad från Neu!-katalogen utan även från soloplattor och Rothers tid med gruppen Harmonia.

Med start i Hallogallo, första låten på första skivan, blir det en sammahållen konsert präglad av det mycket speciella Neu!-groove som uppstod mellan Rothers spejsat atmosfäriska gitarrslingor och Klaus Dingers motoriskt monotona rytmik.

Allt handlar om att gitarr, bas och trummor bildar en gemensam kropp som kommer i självsvängning. Det är svårt att uppnå, men när det sker så blir det lika magiskt som när det mer långsamt arbetande Träd, Gräs och Stenar (det enda svenska band som kan jämföras med Neu!) får till det eftertraktade organiska groovet.

Det fungerar inte hela tiden, ibland får musiken något såsigt andligt över sig och vid ett tillfälle blir det till och med lite svulstigt arenarockigt. Bäst blir det när Shelley och Mullen drar på ordentligt och när Rother låter sin fuzzade gitarr bre ut sig som raggig men utsökt mönstrad persisk matta över hela lokalen. Då antar musiken den snabba och framåtriktade rörelse som var så signifikativ för Rother och Dingers samarbete.

Konserten föregås av ett samtal mellan Michael Rother och DN-journalisten Nils Hansson på Goethe-institutet. Lågmält men utförligt berättar han om uppväxten med Beates, Kinks och Cream och strävan efter att skapa en musik som varken var engelsk, amerikansk eller tysk. Den homogena skara hipsters som kommit, samtliga kunde vara hämtade från SvD-serien Stockholmsnatt, lyssnar uppmärksamt på när Rother redogör för svårigheterna att parera den alltmer galna och LSD-trippande Klaus Dinger. Vi får även höra om tiden med Kraftwerk och Harmonia, den likaledes mycket inflytelserika grupp han startade med Cluster-männen Hans-Joachim Roedelius och Dieter Moebius och som ibland även inbegrep Brian Eno.

©Dan Backman Rec publ i SvD 100916