Fly away: The songs of David Foster (Zinc/BAM, 2009)
David Foster har sedan mitten av 70-talet innehaft en nyckelposition på den amerikanska popmusikscenen. Först som en av de mest eftersökta studiomusikerna tillika en av arkitekterna bakom västkustrocken, sedan som producent, låtskrivare och arrangör åt divor som Chaka Khan, Whitney Houston, och Celine Dion.
Utrymmet här räcker inte att lista alla men det bör nämnas att han under 00-talet upptäckt och lanserat Josh Groban, Michael Bublé och, nu senast, den fantastiska unga jazzsångerskan Renee Olstead.
När David Foster nu hyllas med uppdaterade versioner av tretton mer eller mindre välbekanta sånger ur han gigantiska katalog sker det ståndsmässigt och med hjälp av en internationell samling musiker ur olika generationer.
Den i Sverige okända finländaren Tomi Malm har producerat och arrangerat och resultatet är mycket imponerande. Utan att göra våld på originalen har Malm, genom att belysa musiken på nya sätt, lockat fram nya dimensioner ur Fosters intrikata kompositioner, som inbegriper lika delar pop, soul, funk och jazz.
Det har blivit en typ av skiva där man kan ägna lika stor uppmärksamhet åt helheten som enskilda detaljer. Man kan exemplelvis ägna en hel genomlyssning bara åt supertrummisen John Robinssons delikata och samtidigt hårt svängande attack på trumsetet.
För oss som fortfarande bryr oss om hifi-ljud (fildelningsdebatten handlar ju som bekant enbart om hur man ska få tag på musiken, inte om hur den ska låta) har vi dessutom fått en ny plastbit att provköra i våra anläggningar.
©Dan Backman Rec publ i SvD 090401
Dan Backman Musik Konst 
Kommentera