Steely Dan: Stockholm Jazz Festival, Skeppsholmen, 17 juli 2007
Steely Dan turnérade väldigt sparsamt under storhetstiden på 70-talet. Sin första Sverigekonsert gjorde de för sju år sedan, ett bra tag efter det att den dynamiska ledarduon Donald Fagen och Walter Becker sporadiskt börjat turnéra och göra skivor igen.
Spelningen på Skeppsholmen är deras andra någonsin i Sverige och har dragit en mycket stor publik. Många musiker och musikerwannabies förstås, men även vanliga dödliga som kanske inte riktigt förstår, eller bryr sig om, musikens förbluffande höga teknisk nivå.
Det råder ingen tvekan om att Steely Dan är ett joint venture där det är svårt att värdera vems insats som väger tyngst. Men på Skeppsholmsscenen, mer än på den förra konserten, är det tydligt att det är Donald Fagen som står i centrum.
Till och med Walter Becker, som skaffat sig en kagge sedan sist, inser det och presenterar Fagen som vore han stjärnan.
Med endast en låt, Godwhacker, hämtad från 00-talet, utvecklar sig konserten till en triumfatorisk snabbspolning genom deras 70-tal. Med ett helt igenom strålande och mycket imponerande niomannaband, något annat vore otänkbart med Donald och Walter som arbetsgivare, blir det dock ingen trött nostalgitripp.
De starka låtarna, från öppningen Time out of mind till sista extranumret My old school, har kvar sin grundstruktur men är subtilt uppdaterade till ett både samtida och tidlöst sound.
Donald Fagens karaktäristiska kraxighet har accentuerats men rösten är fortfarande helt funktionsduglig. Däremot förefaller Walter Becker rätt trött; hans gnetiga gitarrsolon faller platt vid sidan av andregitarristen Jon Herringtons finkänsligt inspirerade insatser.
Trist väder och trängsel framför scenen sätter käppar i hjulet för upplevelsen. Men ändå, när bandet dundrar loss i Kid Charlemange inser man att det bara är projektgruppen Steely Dan som kan smälta samman jazz, pop och soul på ett så inspirerat och organiskt vis att det blir till en helt egen musikkategori.
©Dan Backman Rec publ i SvD 070721
Kommentera