kritik sedan 1993

Tortoise: It´s all around you (Thrill Jockey/Border, 2004)

Chicagobaserade gruppen Tortoise har blivit synonym med begreppet postrock. Nu när de kommit fram till det femte albumet har såväl gruppen som begreppet i stort förlorat sin forna subversiva glans; dekonstruktionen och eklektismen har så att säga blivit en stil i sig.

Inte för att det stör mig. Tvärtom har gruppen nått fram till ett uttryck där de olika influenserna blivit organiskt och personligt sammanblandade på ett sätt som inte behöver ställas i opposition till något annat.

Det handlar mera om ensemblespel och musikaliska teman än om olika låtar. Inte minst handlar det om en genomarbetad ljudbild, där Würlitzerpiano, gitarr och, inte minst, vibrafon särskilt lyfts fram. Jag älskar verkligen den torra analoga klangen (filtklubba mot metall) och den saklighet som präglar själva spelattacken (mer Steve Reich än Gary Burton).

Den akademiskt experimentella stilen till trots handlar det i grunden fortfarande om symfoniskt upplagd rockmusik med vackra melodier, snygga harmonier och pulserande sväng. Behagligt tillbakalutat för det mesta, men med en imponerande koncentration i uttrycket.

©Dan Backman (rec publ i SvD 040408)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Grundläggande HTML är tillåtet. Din epostadress kommer inte att publiceras.

Prenumerera på det här kommentarsflödet via RSS

%d bloggare gillar detta: