kritik sedan 1993

Walter Becker (1994)

Följande intervju med Steely Dan-mannen Walter Becker gjordes per telefon i oktober 1994. Jag i Stockholm, Walter Becker på Hawaii. Utgångspunkten var solodebuten 11 tracks of whack.

Varför har du kallat albumet 11 tracks of whack?

– Under arbetet med sångerna upptäckte jag att de antingen var attacker på någon eller involverade någon som var död. Ordet whack råkar innefatta båda dessa betydelser; dels i betydelsen av att slå någon, dels att döda någon.
Walter tycker om ordets mångtydighet och ger både exempel på hur det används inom rapmusik och i klassisk gangsterjargong; ”are you gonna go whack somebody?”

Varför har du med tibetanska lamor i Surf and/or die?

– Den sången handlar om en kille vi kände här på Hawaii som dog när hans ”hang-glider” kraschade. På begravningen talade Lama Tenzin, en av munkarna som är med på plattan. Han hade en del insiktsfulla saker att säga som var väldigt trösterika och klargörande för de sörjande. Just denna lama bor i samma lilla stad som jag och en dag råkade min fru träffa honom och några andra lamor hemma hos en vän…

Lamorna inbjöds att välsigna Walters studio och genom en räcka omständigheter hamnade de tibetanska lamornas mässande till slut i Surf and/or die.

– Vi trodde inte det var sant, kommenterar han det faktum att lamorna visade sig ligga i exakt samma tonart och tempo utan att ha hört låten innan.

Det sägs att du hållit på med yoga och meditation.

– Yeah, right. När jag flyttade hit till Hawaii var min kropp som ett vrak. Jag hade blivit påkörd av en bil och brutit mina ben och bara legat hemma i månader utan att göra något alls. Så när jag kom hit ville jag försöka komma i form igen. Som tur var träffade jag de här människorna som höll på med yoga och de var verkligen till stor hjälp.

Walter gör fortfarande yogaövningar och mediterar sporadiskt men poängterar samtidigt att han inte dragit sig undan det världsliga på något sätt.

Du och Donald Fagen var allmänt kända som cyniker, därför är det lite överraskande med denna andliga inriktning.

– Jag vet, Steely Dan var ett cyniskt band. Men cynism är ingen lyx du kan kosta på dig hur länge som helst. Det är som med hälsan; för att bibehålla den efter trettioårsåldern måste du ta ansvar för din kropp, säger han och låter mer som en naturläkare än den knarkande, maniskt perfektionistiske rockstjärna han haft rykte om sig att vara.

Steely Dan ville varken turnera eller ge intervjuer. Nu har du precis kommit tillbaka från den andra Steely Dan-turnén på kort tid och talar med journalister om din nya platta. Vad har hänt?

– Att turnera idag är något helt annat än på sjuttiotalet. Då var allt en enda katastrof med dålig planering, dåligt ljud och musiker som var lite…ojämna. Nu har vi seriösa, professionella musiker som är trevliga och gör sitt bästa. Överhuvudtaget fungerar allt mycket bättre nu vilket gör det värt umbärandena att resa runt.

– När det gäller intervjuer så var det väl så att Donald och jag aldrig trivdes med att bo på hotell och ge typ åtta intervjuer på raken, mot slutet var vi nog ganska lättirriterade.

Vad är dina närmaste planer?

– Jag tänker ta ledigt i ungefär ett år; umgås med min familj (Elinor och barnen Kawai och Sa), öva gitarr, skriva en eller annan sång, resa lite.

Eftersom han bor på ön Maui blir det mycket surfande men Walter berättar även att han läser mycket; skönlitteratur, facklitteratur, böcker om morden på Kennedy-bröderna.

– Whatever they come in with, säger han och låter plötsligt som sitt gamla cyniska jag igen.

Vad lyssnar du helst på?

– P J Harvey, Green Day…vad mer gillar jag…jo The Replacements gillar jag mycket, Juliana Hatfield, Depeche Mode, Thomas Dolby, svarar han något överraskande och berättar vidare att han även gillar det ”trash-sounding-rock- band-stuff” hans son spelar, typ Pantera.

När jag börjar misstänka att han skämtar med mig fortsätter han med att räkna upp afrikansk musik, gamla reggaeplattor, gamla jazzplattor…

För att få stopp på på det hela frågar jag om det någonsin kommer en ny Steely Dan-platta.

– Vi har talat om det och idén är tilldragande, men när det kan ske är oklart.

©Dan Backman Publ i SvD/City City 941014

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Grundläggande HTML är tillåtet. Din epostadress kommer inte att publiceras.

Prenumerera på det här kommentarsflödet via RSS

%d bloggare gillar detta: