Ellen Andersson Quartet: I’ll be seeing you (Prophone/Naxos, 2016)
Ellen Andersson låter lite som en blandning av Isabella Lundgren och Lisa Ekdahl. På sin debut gör hon enbart standardlåtar. Det är ett lite fegt sätt att kliva ut på jazzscenen men såväl Ellen Andersson som hennes tillika unga oetablerade musiker gör det snyggt och vrider och vänder på standardmaterialet så pass mycket att albumet ändå blir till ett personligt statement. Inte minst genom Ellen Anderssons ordlösa sångimprovisationer.
Utöver Ellen Anderssons utmärkta ordinarie komp medverkar den unga danska altsaxofonisten Oilly Wallace och den i sammanhanget lastgamla och mycket etablerade Peter Asplund (på trumpet, inte sång denna gång). Den sistnämnda gör tre sedvanligt kvalitativa insatser.
Oilly Wallace däremot är inte lika välbekant, åtminstone inte i Sverige. Blott tjugo år gammal spelar han som om altsaxen är hans bästa vän och Charlie Parker hans mentor. Det elegant explosiva solot på ”A Day in the Life Of A Fool” är av den sort som förtjänar stående ovation.
Lustigt nog är det Asplunds trumpet, Anderssons röst och Anton Forsbergs gitarr – inte Wallace altsax – som tar hand om det snirkligt bopiga temat till Charlie Parkers ”Au Private”. Men det är precis där albumets styrka ligger: i det lekfullt infallrika.
Precis som med Isabella Lundgrens debut så är detta ett album som nickar gillande åt Billie Holidays håll. ”You’ve Changed”, ”I Cried For You” och ”Gloomy Sunday” är ju alla sånger som man förknippar med Lady Day. Den sistnämnda görs i en härligt dramatisk version med åskmullrande trummor och ödesmättade cymbaler.
Trummisen Sebastian Brydniak förtjänar för övrigt ett specialomnämnande. Hans trumsoslo i titelspåret ”I’ll Be Seeing You”, som inleds diskret med kantslag, är mycket smakfullt. Och lagom långt.
©Dan Backman Rec publ i Orkesterjournalen 4/2016 (foto Satu Knape)
Dan Backman Musik Konst 
Kommentera