kritik sedan 1993

Donald Fagen: Sunken condos (Reprise/Warner, 2012)

Nej, det är inte pop. Inte heller jazz eller funk. Som vanligt är det istället en balanserad och specifikt New York-smart legering av det ovanstående.

Steely Dan-mannen Donald Fagen är framme vid sitt fjärde soloalbum (efter den makalösa ”debuten” 1982 med ”The nightfly”) och alla bitar ligger på sina rätta platser.

Möjligen kan man ha åsikter om att Fagen och medproducenten Michael Leonhart delvis jobbat med trumprogrammering istället för att, som brukligt, använda sig av världens bästa trummisar, men det är ändå en marginalanmärkning.

Fagen är ju fortfarande en mästare på attityd, rytmik och slicka harmonier.

©Dan Backman Rec publ i SvD 121017

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Grundläggande HTML är tillåtet. Din epostadress kommer inte att publiceras.

Prenumerera på det här kommentarsflödet via RSS

%d bloggare gillar detta: