Burt Bacharach, Elvis Costello: The songs of Bacharach & Costello (Universal, 2023)
Kompositören, pianisten, arrangören och producenten Burt Bacharach gick bort 8 februari. Hans betydelse och storhet kan inte överskattas men det är ändå – trots alla vackra hyllningstal som strömmade in dagarna efter dödsbudet – som att han aldrig fick den respekt och det erkännande han förtjänade.
Kanske att det har att göra med att han blev synonym med epitet easy listening som, trots att det med all rätt omvärderats, för många behållit sin förklenande klang. Kanske att han som låtskrivare verkade vid sidan av rampljuset. Och varit nöjd med det, komponerandet var ju det viktiga.
Den kompilation med Burt Bacharachs och Elvis Costellos omfattande samarbete som nu kommit blir i ljuset av bortgången en slags postum hyllning samtidigt som den lyfter fram ett stycke musikhistoria. Paret träffades i mitten av 90-talet, släppte överraskande albumet ”Painted from memory” 1998 och fortsatte sporadiskt skriva låtar ända fram till Bacharachs död vid 94 års ålder.
Det var ett bra tag sedan jag lyssnade på ”Painted from memory”, jag föredrar ju ändå Bacharachs fabulösa 60-tal med textskrivaren Hal David. Men när jag nu hör den remastrade versionen slås jag av hur extraordinärt deras samarbete faktiskt var. Flera av låtarna kan mäta sig med Bacharachs bästa, även om de inte har den gudomliga lätthet som präglade både de glada och sorgliga 60-talslåtarna.
Å andra sidan finns här en tyngd och ett mörker, märkbart såväl i musiken som i texterna, som griper tag på djupet och stannar kvar. Sedan är det en annan sak att jag har problem med Costellos teatraliska intensitet och överdrivna vibrato. Det är väl därför jag så sällan plockat fram ”Painted from memory”.
”The songs of Bacharach & Costello” är kärleksfullt kompilerad av Elvis Costello. Superdeluxe-versionen, som också finns att streama, rymmer 45 spår inkluderande liveinspelningar med Costello och Steve Nieve (två av dem från Cirkus i Stockholm) och med Bacharach, Costello och ett stort band.
Det absolut bästa med kompilationen är förstås alla sånger som paret skrev till en planerad musikal – baserad på ”Painted from memory” – men som lades på hyllan eller poppade upp på Costello-albumet ”Look now”. De är samlade under namnet ”Taken from life” och här finns många så guldkorn att det övertygar mig om att det kunde blivit en musikal i Stephen Sondheim-klass.
Det är inte bara Costello som sjunger dem. Audra Mae är så sensationellt bra i tre spår med pianisten Jim Cox att jag hoppas få höra henne också i Bacharachs mest klassiska låtar. Gitarristen Bill Frisell gör en ljuvligt nedtonad ”Painted from memory” tillsammans med sångerskan Cassandra Wilson och en finkalibrerat instrumental ”My thief” med klarinettisten Don Byron.
Till sist. Det har varit lite oklart vem som gjort vad i samarbetet. Costello skriver lite om det i en lång text och klargör det man kunnat ana sig till: att han bara haft en liten del i komponerandet av musiken men att de uttalat självbespeglande texterna helt är hans.
©Dan Backman (rec publ i SvD 230319)
Dan Backman Musik Konst 
Kommentera